Årets läsupplevelse

Trots att året är långt ifrån slut, vågar jag lägga flera röster på att den bok jag läste i juni innevarande år; Tredje flykthastigheten av Lotta Lotass, faktiskt kommer att inneha titeln året ut. Det var en läsupplevelse utöver det vanliga. Jag lyckades ignorera folk omkring mig med ett förvånande resultat, som annars aldrig. Jag kunde inte sluta läsa, vilket är ett utmärkt betyg i sig själv. Jag läste om flera partier och otaliga gånger kunde jag stanna upp och tänka igenom det jag läst.

Det var rörande, utan att vara löjligt. En historia, utan att vara sammanhängande. Det var fragment av tragedier, ihoprörda med en av Sovjets största bländverk. Rymdfärden. Jag såg mig själv sena vinterkvällar i Gagarinparken i Samara, dessa grånade monument och historierna om alla mord och rån som skedde i den vinterstängda rysstivoliparken. Jag såg den falska glädjen grusas av nederlag, som ingen såg. Och jag fick vatten på min kvarn, i stora mängder. Bländverk, kapplöpning och att tuta i folk osanning. Underrapportera, om ens rapportera alls, så ser det ut i dagens Ryssland också. Allt handlar om pengar. Och image. Det sätter folk livet till för.

Att allt är ett elände vet vi, sällan får vi det så vackert - med den blixtrande snön och de suggestiva meningarna.