Det är över ett år sedan jag skrev på denna eländesblogg och ja, kanske har jag haft annat för mig, som att till exempel skriva en masteruppsats.
I alla fall tycker jag att det kan vara läge att sammanfatta lite av det jag har läst de senaste månaderna under denna ytterst talande titel "rättshaveri och tveksam kristendom". Titeln anspelar på de två saker som jag förargat mig över på senaste tiden, med hjälp av litteraturen skulle man kunna säga. En bok som var år sedan jag läste, men som jag nyligen såg en filmatisering av är To kill a mockingbird av Harper Lee. Här kan vi alltså tala om ett rättsväsende som inte fungerar som det skall. Kanske tröstar vi oss med att det var länge sedan - precis som i Arthur Millers pjäs The Crucible, som utspelar sig i slutet av 1600-talet. Här är det inte bara rättsväsendet som är sjukt, nej den absurda form av kristendom (förstås i samspel med andra orsaker) som gav anledningen till att man med rätta kunde ta livet av ett tjugotal människor i Massachusetts, anklagade för häxkonster, är ytterst skrämmande. Inte är det tröstande att den skrevs som en allegori över "McCarthyismen" som anklagade kommunister på falska/lösa grunder
Skrämmande nog har vi det där opålitliga rättsväsendet alldeles nära inpå oss. Närmare än vi skulle vilja tro, alldeles i samtiden här i Sverige - om man får tro Katarina Wennstam. Jag har läst hennes två böcker om våldtäkt; Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt och En riktig våldtäktsman: en bok om samhällets syn på våldtäkt. Som titlarna vittnar om så handlar den ena bilden om offret - och om hur samhället ser på den flicka som blir våldtagen. Den andra boken handlar om hur samhället föreställer sig gärningsmannen. Det mest frapperande och mest upprörande med böckerna är inte egentligen hur ungdomarna ser på sina relationer och vilka föreställningar om våldtäkt de har (det är skrämmande nog, men det handlar ändå om barn) - utan hur rättsväsendet så uppenbart kan låta fördomar och okunskap (försvarbart men inte acceptabelt hos en trettonåring) påverka utfallet av en dom. Sinnessjukt.
I alla fall tycker jag att det kan vara läge att sammanfatta lite av det jag har läst de senaste månaderna under denna ytterst talande titel "rättshaveri och tveksam kristendom". Titeln anspelar på de två saker som jag förargat mig över på senaste tiden, med hjälp av litteraturen skulle man kunna säga. En bok som var år sedan jag läste, men som jag nyligen såg en filmatisering av är To kill a mockingbird av Harper Lee. Här kan vi alltså tala om ett rättsväsende som inte fungerar som det skall. Kanske tröstar vi oss med att det var länge sedan - precis som i Arthur Millers pjäs The Crucible, som utspelar sig i slutet av 1600-talet. Här är det inte bara rättsväsendet som är sjukt, nej den absurda form av kristendom (förstås i samspel med andra orsaker) som gav anledningen till att man med rätta kunde ta livet av ett tjugotal människor i Massachusetts, anklagade för häxkonster, är ytterst skrämmande. Inte är det tröstande att den skrevs som en allegori över "McCarthyismen" som anklagade kommunister på falska/lösa grunder
Skrämmande nog har vi det där opålitliga rättsväsendet alldeles nära inpå oss. Närmare än vi skulle vilja tro, alldeles i samtiden här i Sverige - om man får tro Katarina Wennstam. Jag har läst hennes två böcker om våldtäkt; Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt och En riktig våldtäktsman: en bok om samhällets syn på våldtäkt. Som titlarna vittnar om så handlar den ena bilden om offret - och om hur samhället ser på den flicka som blir våldtagen. Den andra boken handlar om hur samhället föreställer sig gärningsmannen. Det mest frapperande och mest upprörande med böckerna är inte egentligen hur ungdomarna ser på sina relationer och vilka föreställningar om våldtäkt de har (det är skrämmande nog, men det handlar ändå om barn) - utan hur rättsväsendet så uppenbart kan låta fördomar och okunskap (försvarbart men inte acceptabelt hos en trettonåring) påverka utfallet av en dom. Sinnessjukt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar