Ryssland och Pasternak

Efter en månad i öster, närmare bestämt slavofilernas paradis, Ryssland - är jag tillbaka vid min läst.

På min östliga "semester", på något fullpackat sextontimmarståg, läste jag Boris Pasternaks The last summer. Jag läste boken i en Penguin-utgåva, följaktigen på engelska. Detta var en engelska som jag, inte alltför bildad i detta språk, hade uppenbara problem med.Men detta fick mig att inte alltför osökt att tänka på Doktor Zjivago och frånvaron av de spår denna bok lämnade hos mig. Jag kanske tar mig vatten över huvudet nu när jag dristar mig att uttala mig om en bok som det trots allt var fyra år sedan jag läste, men det skall icke vara första gången i sådana fall.

Jag vill minnas mitt tillstånd som tämligen uttråkat vid tidpunkten för läsningen av denna välrenommerade roman. Solsjenitzyn, som jag läste i samma period, lämnade helt andra märken -såpass att mina katter bär huvudpersonernas namn; Kostoglotov och Zosjenka. Jag vet med säkerhet att det skall bli en hel kattkoloni här hemma innan någon blir döpt till Doktor Zjivago.

The Last Summer är lite halvt självbiografisk och handlar om när huvudpersonen kommer hem till sin syster och börjar minnas tillbaka till gamla somrar. Man får en luddig och inte alltför berörande bild av hans gamla romanser och över huvud taget är språket en barriär. Samma sak vill jag minnas att jag tänkte då jag läste Doktor Zjivago. Bitvis säkerligen väldigt intressant. Men med ett språk som blir som en mur framför eventuell förståelse.

Jag går inte längre än såhär, med tanke på avstånd i tid gällande Doktor Zjivago och bristande förståelse av The Last Summer - men Pasternak förblir en grådaskig figur bland de andra ryska giganterna. Ingen som lyckats beröra mig det minsta.