Walt Whitman

Jag vet inte hur många år citatet legat där. "Träd fram! Jag står på randen av ett ofta begånget misstag.", eller någonting sådant. Förstås kan jag inte hitta det just nu, när jag behöver det, men någonting man läser dagligen under en period har en tendens att fastna.

I believe in you my soul, the other I am must not abase itself to you,
And you must not be abased to the other.

Loafe with me on the grass, loose the stop from your throat,
Not words, not music or rhyme I want, not custom or lecture, not
    even the best,
Only the lull I like, the hum of your valved voice.

I mind how once we lay such a transparent summer morning,
How you settled your head athwart my hips and gently turn'd over upon me,
And parted the shirt from my bosom-bone, and plunged your tongue
    to my bare-stript heart,
And reach'd till you felt my beard, and reach'd till you held my feet.

Från nr. 5, bok III, "Song of Myself", Leaves of Grass.

Jag har inte läst många amerikanska poeter på originalspråk, men av dem jag läst, måste jag säga att Walt Withman forfarande är den som uppskattas mest. Det är svårt att förklara varför. Egentligen nästan omöjligt. Det är rytmen, den strida ström med vilken orden flyter fram och som bidrar till en behaglig och knappast monoton läsning. Naturliga pauseringar uppstår och orden är väl valda i en ibland hetsig och sensuellt livsbejakande anda.



The Walt Withman archive är väl värt ett besök, även för den mindre hängivne fantasten. Här kan man botanisera bland fina bilder, läsa hans verk i originalupplaga, som manuskript eller på spanska. Böcker och manuskript är inscannade (eller fotokopierade) och här kan man även njuta av de tomma sidorna mellan texten, där allehanda fläckar och marginalanteckningar tagit plats. Orkar man inte läsa, kan man, tillsammans med stämningsfyllt knaster, njuta av när Withman läser fyra rader ur dikten "America". Finns under rubriken Audio.